Söndagen är dagen då jag bara vill ägna mig åt att betrakta hur andetag går in och ur en kropp, hur ögon rör sig under slutna ögonlock och uppleva en varm panna mot mina läppar.
De har kommit att bli något sorts andningshål här i Sunne, då tiden står still och då omvärlden inte har mycket mer betydelse än dammet bakom mitt sängbord. I all hysteri kring ditten och datten finns dagen där som ett avslut på allt kaos som tycks råda i huvudet. Den visar vägen till vad som är viktigt på riktigt.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar